Vi har semesterstängt
v. 29-30
VÄRMEVÄXLARE INOM VENTILATION
I en ventilationsanläggning är det mycket lönsamt att återvinna den värme som finns i frånluften och använda den till att värma upp tilluften. Det finns flera metoder eller typer av värmeväxlare för att åstadkomma en energieffektiv ventilation med värmeåtervinning.
BATTERIVÄRMEVÄXLARE
Vatten, eller vatten blandat med glykol, cirkulerar mellan ett vattenbatteri i frånluftskanalen och ett vattenbatteri i tiluftskanalen. I frånluftskanalen värms vätskan för att sedan avge den värmen till luften i tilluftskanalen. Vätskan rör sig i ett slutet system och det finns ingen risk för överföring av föroreningar mellan frånluft och tilluft.
Denna typ är alltså att föredra om man måste vara helt säker på att ingen överföring sker, tex. i sjukhus, laboratorier och verksamheter med mycket lukter. Batterivärmeväxlaren passar också bra om tilluftfläkten och frånluftfläkten inte är placerade i samma aggregat utan frånluftfläkten tex. sitter på vinden och tilluftaggregatet sitter i källaren. Värmeåtervinningen kan regleras genom ökning eller minskning av vattenflödet. Batterivärmeväxlaren har inga rörliga delar. Låg verkningsgrad (45-50 %).
KAMMARVÄXLARE
En kammare delas av ett spjäll i två delar. Frånluften värmer först upp den ena delen av kammaren, sedan växlar spjället luftströmmen så att tilluften kan värmas av den uppvärmda delen. Det är en stor risk att föroreningar och lukt kan överföras mellan frånluft och tilluft.
Den enda rörliga delen i kammarväxlaren är spjället. Hög verkningsgrad (80-90 %).
KORSSTRÖMSVÄXLARE
Korsströmsvärmeväxlaren som har ett kvadratiskt tvärsnitt har en temperaturverkningsgrad på ca 60% vid lika luftflöde på tilluft- och frånluftssidan. 60% av frånluftvärmen överförs alltså till tilluften. Ett sätt att förbättra verkningsgraden för korsströmsväxlare är att seriekoppla två stycken. Då ökar tryckfallet något och verkningsgraden ökar till ca 70%.
MOTSTRÖMSVÄRMEVÄXLARE
Motströmsvärmeväxlaren som börjar bli det mest vanliga alternativet är en vidareutveckling av korsströmsvärmeväxlaren
och en mycket bra kompromiss med hög återvinning, oftast över 80%, relativt lågt tryckfall och inga rörliga delar.
Den har ett tvärsnitt som gör att luftströmmarna har en längre väg att växla värmen.
För att få så stort värmeutbyte som möjligt behöver luftflödena tillföras i motsatt riktning, därav namnet "motströmsvärmeväxlare".
ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE
I en roterande värmeväxlare överförs värme mellan frånluften och tilluften. Systemet är inte heltätt och det finns risk att föroreningar och lukt överförs mellan frånluft och tilluft. Det bör finnas en sk renblåsningssektor inbyggd som gör att luftöverföringen blir så liten som möjligt. Graden av värmeåtervinning kan regleras genom ökning eller minskning av rotationshastigheten. Frysrisken i värmeväxlaren är liten.
Den roterande värmeväxlaren drivs av en elmotor med remdrift till rotorn. Hög verkningsgrad (75-90 %).
PLATTVÄRMEVÄXLARE
Denna typ av växlare är oftast tillverkade i aluminium men även plast förekommer som material till små värmeväxlare.
I värmeväxlaren passerar frånluft och tilluft på var sin sida om ett antal plattor eller lameller. Varannan kanal är frånluft och varannan är tilluft.
Den varma frånluften värmer aliminiumplåtarna på varsin sida om tilluftkanalen och den kalla tilluften värms därmed upp.
Ju längre kanalen är desto högre blir värmeöverföringen och därmed verkningsgraden men tyvärr ökar då också tryckfallet för luften och fläktarna måste arbeta hårdare för att bibehålla luftflödet.
Det blir i vissa driftlägen en viss kondens i en plattvärmeväxlare och därför måste den vara utrustad med återvinning av kondensatet eller ett kondensavlopp. Avloppet bör ha ett vattenlås för att undvika att avloppslukt förs in i aggregatet. För att undvika "kluckljud" på grund av undertryck i aggregatet i förhållande till avloppet är det lämpligt att montera ett så kallat kluckstopp i kondensavrinningen.
På grund av kondensvattnet är det också stor risk för påfrostning och det är därför nödvändigt med något slags avfrostningssystem.
Vid mindre luftflöden kan man momentant stänga tilluftfläkten för att låta frånluftvärmen ensam värma bort påfrysningen.
När detta är gjort startar tilluftfläkten automatiskt igen. Vid större luftflöden kan påfrysningen regleras med ett bypass-spjäll som styr intaget av uteluft. Även ett förvärmebatteri för el- eller vattenvärme kan användas för att förhindra påfrysning.
Det är oftast ett mycket smidigt system. Värmeåtervinningen regleras bäst med hjälp av ett steglöst bypasspjäll som styr luftflödet förbi växlaren när ingen återvinning behövs.
En stor skillnad mot den roterande typen är att luftströmmarna är helt åtskilda och normalt sett sker då ingen luktåterföring till tilluften från frånluften. Den roterande växlaren, som normalt har något högre återvinning har flera rörliga delar och en extra motor vilket gör att servicekostnaden ökar och sett ur ett LCC (Life Cycle Cost) perspektiv kommer framför allt motströmsväxlaren att bli mer attraktiv i förhållande till den roterande värmeväxlaren. Plattvärmeväxlaren innehåller inga rörliga delar.I huvudsak finns det två olika typer av plattvärmeväxlare: korsströmsväxlare och motströmsvärmeväxlare.
